Wow. Just wow.

Igår kväll var det dags att dra till Broadway för att se en musikal. Vi bröjade kvällen på Olive Garden där allt gick så snabbt att vi faktiskt hann med en trerätters middag på drygt en timme. Hemskt gott! Jag åt ostfylld ravioli med kyckling och ostsås. Vi petade i oss en tiramisou till efterrätt och sen var vi väldigt väldigt mätta…

Vi rullade vidare om teatern The Majestic där vi skulle se Phantom of the opera. Jag har alltid varit svag för musiken från den musikalen och jag är väldigt förtjust i filmen som kom för några år sedan så jag var väldigt pepp inför kvällen. Jag blev verkligen inte besviken. Showen var fantastisk och musiken var ännu pampigare live. Jag villl säga mer, men kan inte komma på vad. Jag satt första kvarten och var bara helt tagen av hur bra allt var. Definitivt mer än nöjd med kvällen.

Teatern var inte heller illa. Den var riktigt vacker och alla andra turister i lokalen (det fanns en hel del av oss….) spenderade hela pausen med att fota den fina lokalen.

Efter en promenad hem genom ett regnigt New York var i hemma strax innan elva. Så länge har vi inte varit ute på hela resan så vi kände oss riktigt äventyrliga igår efter flera kvällar av att ha somnat vid nio.

Dinner and a show

Idag är New York regnigt. Det vill säga blött. Väldigt blött. Eftersom det fortfarande är så varmt här, nästan uppemot 17-18 grader, är man fuktig precis hela tiden. Tunnelbanan är värst, som är varm och fuktig till och med när det annars är torrt.

Nåja, vi har trotsat vädret och begett oss ut på en shoppingrunda vid Union Square. Malin var väl den som mest ville kolla, men det slutade ändå med att jag bar på flest och störst kassar. En fin rock, en fin halsduk och ett par fina skor blev det, och det var kanske bra, för ikväll ska vi gå på Broadway och se musikalen som gått allra längst av alla: Phantom of the Opera.

Först lite mat dock, vilket kväll bjuds av Olive Garden, denna fina amerikanska institution till restaurang. Off we go!

Äventyret fortsätter…

Igår skulle det ha regnat, men eftersom vädret såg bra ut på morgonen tog vi en promenad genom Central Park upp mot American Museum of Natural History. Vi köpte bagels och smoothies på vägen och satte oss på en bänk i parken och åt. Central Park är verkligen vacker nu om hösten, även om vi kanske är här lite i senaste laget för att se de riktigt riktigt röda löven. Vi har varit i parken tidigare, men nu gick vi lite längre och passerade “the lake” där de har små vattensköldpaddor.

Vi tänkte spendera förmiddagen på museumet, ett par timmar eller så, och sedan dra vidare och shoppa, men vi hade inte räknat med hur stort det var! Fyra våningar med dinosaurier, rymdutställningar, olika folkslag, djur från olika delar av världen. Alla utställningar verkade fantastiska, men eftersom det var så mycket och vi var lite för trötta för att spendera hela dagen där så fick man välja vad man ville lägga lite energi på och vilka utställningar man mest bara gick igenom.

Min favoritdel var de salar där de visade upp djur från Nordamerika, Afrika, Asien och havet. De har samlat in mängder med djur som stoppats upp på muséet med en, på den tiden, helt ny teknik som får dem att se ut som att de fortfarande lever. Man har sedan byggt upp djurets naturliga miljö i vad som kan liknas vid ett skyltfönster och placerat djuren där. Resultatet blir att du nästan känner att du faktiskt är i Afrika och tittar på lejon, elefanter osv.
Min inre femåring var förstås också fascinerad av dinosaurieavdelningen med dess enorma samling av skelett från förhistoriska djur. 85% av alla skelett som visades på utställningen var riktiga ben.

Två saker slog mig när jag gick runt på muséet. Dels så är arkitekturen underbar, man har verkligen lagt ner tid på detaljer, och dels hur oerhört pedagogiskt allt är. Små skyltar uppmanar en att känna på dinosaurieskallar och jämförelser mellan elefanthud och mammuthud, kartor visar var olika djur bor idag och hur stor deras spridning var tidigare (rätt sorglig läsning i visssa fall) för att bara nämna ett par saker.

Efter muséet gick vi vidare till en Apple store som låg i närheten (alltid kul att kika på deras butiker, de är ju ofta väldigt väldesignade). Sedan var det dags för en välbehövlig middag. Vi hade varit så länge på muséet att det inte riktigt blivit tid för lunch. Middag blev det på hamburgerstället Five Guys vid 5th avenue. Det var riktigt bra hamburgare och god pommes frites, men själva stället kändes väldigt malplacerat där det ligger. Ett typiskt hamburgerställe mitt bland fancy hotell och märkesbutiker. Men New York tycks ju verkligen vara kontrasternas stad.

Trots att vi var väldigt trötta kände vi att det var lite tidigt att gå hem så vi promenerade runt lite i Rockefeller center. Lobbyn där är verkligen magnifik i brist på bättre ord. Målningar i taken, marmor och pelare. På butiksplanet hittade vi en Ben & Jerrys-butik så självklart var vi tvungna att köpa varsin glass och pröva de smaker som inte finns hemma i Sverige.

Efter Rockefeller kände vi att det var dags att börja rulla hemåt. Efter tre dagars promenerande är vi båda helt slut i kroppen så det blev en mysig kväll framför TVn. Idag ska vi ge oss ut och shoppa. De ska tydligen regna, men vi får väl hoppas att det inte blir så illa.

Mmmmm, baaacoooon...

En helt vanlig måndag…

Ja… Hur summerar man gårdagen i något mindre än romanform? Jag får helt enkelt försöka.

Efter hotellets lilla för-frukost så tog vi en sväng mot Broadway, där vi hittade en bagelshop. “Smutt”, tänkte vi, “bagels ville vi ju äta!” Därför beställde vi självklart pancakes med bacon. Hujedamig va sött, men gott! Mätta i magen införskaffade vi varsitt Metro Pass och tog tunnelbanan ner till Chinatown och Little Italy.

Det var ingen större överraskning vart vi kom upp först någonstans, men desto intressantare när man märkte att Chinatown och Little Italy nästan obemärkt gick över i varandra. Mitt i en korsning kunde du titta åt endera hållet, och se nästa bara kinesiska affärer eller nästan bara italienska restauranger, med de motsatta inslängda lite här och var. De tycktes dock komma överrens väldigt väl, och alla gick mest omkring och gjorde sitt. Fina, gamla, låga New York-hus med sotsvarta brandtrappor kontrasterade mot Downtowns bländande högljus längre bort.

Till fots tog vi oss nedåt stan, genom Columbus Park, via City Hall (som vi fortfarande inte är säkra på om vi faktiskt såg eller inte) och till sist till Ground Zero. Kön till minnesplatsen ringlade sig ganska lång, men var väl organiserad och kontrollerad av säkerhetspersonal. Helt i linje med Amerikaners ogrundade paranoia fick man absolut inte ta några som helst bilder av kön till minnesplatsen, men minnesplatsen själv var naturligtvis helt OK att fota.

9/11, ja. Även om nybygget som äntligen tagit fart har trubbat av den dämpade känslan som Ground Zero ger, så märker man av att det fortfarande är ett stort, öppet sår i den Amerikanska själen. Även bildligt talat, då minnesplatsen är två enorma hål där tvilling-tornen en gång stod, med vattenfall som rinner ner i en mörk avgrund. Det är en mäktig syn ändå, och de två nya tornen som är i full gång (utav fyra totalt) överraskar en lika mycket varje gång man låtit bli att titta uppåt en kort stund.

En liten smula trötta (och vimmelkantiga) av alla höghus gick vi mot Hudson-floden istället. Plötsligt kom vi fram till floden och utsikten över New Yorks stora hamninlopp, och det kändes lite som att komma ut ur en stor grotta. Ljuset, luften, öppenheten! Vilken skillnad mot litenheten man känner mellan skyskraporna. Varmt och skönt var det också, jackorna hade åkt av för länge sedan, så vi satte oss på en bänk och vilade. Borta i horisonten såg vi Frihetsgudinnan vinka, och under timmen som gick, gick även solen ner och kastade ett vackert, orange sken över hela hamnen.

Därefter började vi så sakteliga ta oss mot Wall Street och finansdistrikten, men vi tog omvägen via vattenpromenaden och stötte på diverse historiska monument och statyer: Battery Park (där vi matade ekorrar ur händerna), the Universal Soldier, Clinton Castle. Nästan framme tog vi återigen en fika på FIKA, och passade på att äta lite.

Nu hade solen nästan gått ner, och arbetsdagen började lida mot sitt slut, så det var inte ont om kostymnissar och Wall Street-folk runt omkring oss. Även Occupy Wall Street-människorna såg lite trötta ut, men trummade på friskt och dansade ändå. Sån energi uppvisar de, efter över en månad av ockuperande, att till och med en Wall Street-bank satt upp en stor skylt i fönstret där de uttalade sitt stöd till rörelsen.

Ett sista tappert försök att avsluta en lång, intrycksrik dag gjordes, då vi ville se Brooklyn-bron i upplyst form. Tji fick vi, då Brooklyn-bron inte har några lampor! Helt slut och så trötta i huvudet att vi hade svårt att bara kommunicera med varandra tog vi så till sist beslutet att ta tunnelbanan Uptown och fixa något att käka och dricka innan vi åkte hem och somnade. Det blev varsin dricka från Starbucks vid Times Square (där personalen totalt misslyckades med att förstå vad vi hette), en vilostund på stora trappan och till sist en promenad via 8th Avenue hem till hotellet. På vägen svängde vi in i en liten Sandwich-shop och köpte en Roasted Pork-smörgås och en Grilled Chicken Pesto-wrap. Väl hemma hittade vi NBC på TVn, tittade på How I Met Your Mother på riktig Amerikansk TV, och åt våra mackor innan vi somnade, någonstans runt 22-strecket…

There and back again

Efter en lätt frukost på hotellet igår så gav vi oss ut på jakt efter ett café för att få i oss en lite stadigare frukost. Efter många om och men och lite omkringvimsande i Central Park(det är svårt att gå direkt till det man är på väg till när man hela tiden hittar något annat man villl titta på) hittade vi ett ställe som hade mackor och wraps. Jag beställde en varm macka med kyckling och parmesan och när jag fick in den fick jag dessutom en halv tallrik grillchips till…

Efter det bestämde vi oss för att ge oss ut på Broadway och vidare ner till times Square. Väl där satte vi oss på den stora röda trappan och vilade en stund. Trots att vi befann oss på en plats full med folk, kändes det ändå rätt lugnt och trivsamt just där. Efter lite kikande i butiker kom vi på att vi skulle gå och köpa biljetter till Phantom of the Opera. Vi fick riktigt bra biljetter till specialpris (50$ billigare än vanligt, ja tack) nu på onsdag.

Efter en kort fika var vi tillbaka på Times Square igen för att handla lite och sedan skyndade vi oss tillbaka till hotellet där vi skulle träffa Elsa som för tillfället bor i New York.
Med Elsa begav vi oss till caféet FIKA som självklart är startat av ett gäng svenskar. Det finns numera tre FIKA på Manhattan och deras chokladbollar är väldigt populära. På caféet serverades kaffe från Löfbergs Lila och på en hylla stod ett foto på kungafamiljen. Ibland är det skönt att få känna sig som hemma även när man är långt borta

Efter fikat gick vi vidare till Apples stora affär på 5th avenue. De har nyligen gjort om entrén dit och hann till Martins stora glädje bli klara innan vi kom dit. Och ja, entrén var häftig och affären var stor och full med folk och datorer.

Vi var sugna på att se Times Square kvällstid också så vi promenerade ner längs 5th avenue.  Där häpnade jag än en gång över New Yorks minst sagt blandade arkitektur. Hypermoderna märkesbutiker samsas med slitna gamla hus och pampiga katedralliknande kyrkor. Tyvärr var det söndagsmässa på gång i kyrkorna så det var inte riktigt läge att ta sig en närmare titt på dem, men vi ska försöka hinna med det senare i veckan.

Det är som sagt väldigt svårt att gå från punkt  A till punkt B utan avstickare, vägen till Times Square var såklart inget undantag. Vi stannade till ett tag vid Rockefeller Center och tittade på folk som åkte skridskor och hittade sedan en stor legoaffär som våra inre fem-åringar såklart var tvungna att titta närmare på.

Efter många om och men kom vi till slut fram till vårt mål. Times Square var mysigt dagtid, men på kvällen är det verkligen makalöst. Det är så upplyst av reklamskyltar att det är ljust som på dagen. Allt blinkar och lyser och det borde vara väldigt stressande, men jag gick bara runt och myste. Vi gick och satte oss på den stora trappan igen och bara försökte ta in synen av ett upplyst Times Square.

Till slut kände vi att det var dags att börja fundera på middag. Vi gick tillbaka till hotellet och lämnade våra grejer och gick sedan ner till hotellets källare där den italienska restaurangen Joe G’s (typiskt italienskt namn) låg. Det var kanske inte det billigaste av ställen, men hemskt gott och mycket! Jag blev verkligen proppmätt.

Vi hade egentligen tänkt att titta på film efter middagen men vi var båda så trötta att vi kanppt orkade borsta tänderna så det blev sängen direkt för oss igår.

Vi vaknade kvart över fyra imorse. Martin lyckades somna om så nu, fyra timmar senare, sitter vi och äter “för-frukost” i hotellets lobby och funderar på hur vi ska lägga upp dagen. Vi ska skaffa tunnelbanekort och besöka minnesplatsen som nu är vid ground zero, sedan får vi se vad vi hinner och orkar.

Hoppas ni har det bra där hemma

Gotham City

Snacks på Frankfurt-flyget

Jaha, så var man framme då. New York. Städernas stad. Och vi kan väl säga såhär: den misslyckades knappast med att imponera på oss.

...och så nåt gott att dricka

Efter en lång och jääävligt jobbig flygning (till största del tack vare våra “hänsynsfulla” stolsgrannar) påbörjade vi vår landning, och på vägen ner fick vi faktiskt se skymtar av New Yorks berömda skyline. Stockholm står sig slätt. Senare, efter en väldigt smidig shuttle bus-tur till Manhattan klev vi av precis framför Grand Central Terminal (nej, den heter faktiskt inte “station”), och andan gick nog ur oss båda en kort sekund. Bilder gör inte denna byggnad rättvisa. Även Empire State Building uppenbarade sig när vi brände igenom en viss korsning med bussen.

Islossning i himlen

nej!

Vi tog oss sen snabbt, enkelt och stadsvant genom tunnelbanan till en station nära hotellet, och några minuter senare var vi incheckade och på väg att lägga oss. Till bruset av ett dussintal AC-enheter (dock knappt några andra ljud alls) somnade vi… Och vaknade av att elementet fick fnatt, väste högt i en timme och höjde temperaturen i rummet till nära nog sauna-nivå. Trodde de att vi var finnar? Vem vet.

Grand Central Terminal

Just nu sitter Malin och bockar av de sista sevärdheterna på kartan, och försöker bestämma vart vi ska först idag. Då vi packade lätt tror jag skor och kläder står högst på listan. Senare idag möter vi Elsa för en fika på FIKA, och lite fler tips om vad vi bör se och göra.

Framme!

Så, nu är ni ifatt, nu vet ni precis vad vi vet, och kanske kan vi lyckas hålla er bättre uppdaterade under dagarna framöver.

8 timmar senare, i New York

Aha, långa internationella flygningar… Personen framför mig har precis slängt tillbaka sätet för andra gången. Tur att jag höll mitt glas i handen, annars hade jag nog haft det i knät.

Annars har allt gått bra. Vi är på väg över England nu, och snart korsar vi Atlanten. Maten är på väg att serveras, och efter det ska vi titta på West Side Story, som uppvärmning för veckan som kommer.